De skandalösa av Simona Ahrnstedt
Antal Sidor: 338
Utgiven: 2013
Handling
Året är 1685, barockens och stormaktens tid. Platsen är Wadenstierna, Sveriges mest praktfulla slott. Den syndigt attraktive greve Gabriel Gripklo har återvänt till hemlandet efter många år till havs. Med sig har han det svartaste av rykten. Det sägs att han inte har några skrupler vare sig det gäller sex, kvinnor eller andra nöjen. Nu letar han efter en hustru.
Fröken Magdalena Swärd är den eviga ungmön. Bildad men utblottad. Bedragen, skandaliserad och på ruinens brant tvingas hon att acceptera en anställning som sällskapsdam åt en ung friherrinna som planerar att snärja greven.
Med sin vassa tunga och strikta klädsel står Magdalena för allt som Gabriel ogillar hos kvinnor. Den dekadente greven representerar i sin tur allt det hon föraktar hos män. Men en avslöjad hemlighet, ett nattligt möte och ett galet vad leder till en passionerad och allt mer skandalös romans.
Året är 1685, barockens och stormaktens tid. Platsen är Wadenstierna, Sveriges mest praktfulla slott. Den syndigt attraktive greve Gabriel Gripklo har återvänt till hemlandet efter många år till havs. Med sig har han det svartaste av rykten. Det sägs att han inte har några skrupler vare sig det gäller sex, kvinnor eller andra nöjen. Nu letar han efter en hustru.
Fröken Magdalena Swärd är den eviga ungmön. Bildad men utblottad. Bedragen, skandaliserad och på ruinens brant tvingas hon att acceptera en anställning som sällskapsdam åt en ung friherrinna som planerar att snärja greven.
Med sin vassa tunga och strikta klädsel står Magdalena för allt som Gabriel ogillar hos kvinnor. Den dekadente greven representerar i sin tur allt det hon föraktar hos män. Men en avslöjad hemlighet, ett nattligt möte och ett galet vad leder till en passionerad och allt mer skandalös romans.
Recension
Den här boken påminde mig om Sagan om Isfolket. Jag vet inte om det berodde på miljön eller tantsnusket, men liknelser fanns. Det enda jag saknade var häxorna och magin (och de onda inslagen).
Den här boken påminde mig om Sagan om Isfolket. Jag vet inte om det berodde på miljön eller tantsnusket, men liknelser fanns. Det enda jag saknade var häxorna och magin (och de onda inslagen).
Men åter till den här boken. Den var bra. Den var välskriven och jag gillade karaktärerna, även om jag hade lite problem att komma in i handligen från början.
Det jag inte visste när jag läste boken var att det är första boken i en serie. Intressant!
Betyg
Kommentarer
Trackback