Den grymmaste månaden av Louise Penny
Handling
Det är långfredag i den kanadensiska byn Three Pines. Men medan vårsolen skiner väntar någon på att mörkret ska lägga sig. Planen är att väcka liv i de döda genom en seans, men någonting går alldeles fruktansvärt fel ... kommissarie Armand Gamache anländer till en oerhört besynnerlig och gåtfull brottsplats. I ett gammalt övergivet och förfallet hus verkar någon bokstavligt ha skrämts till döds. Ska detta räknas som en naturlig död, eller rör det sig i själva verket om ett mord?
Det är långfredag i den kanadensiska byn Three Pines. Men medan vårsolen skiner väntar någon på att mörkret ska lägga sig. Planen är att väcka liv i de döda genom en seans, men någonting går alldeles fruktansvärt fel ... kommissarie Armand Gamache anländer till en oerhört besynnerlig och gåtfull brottsplats. I ett gammalt övergivet och förfallet hus verkar någon bokstavligt ha skrämts till döds. Ska detta räknas som en naturlig död, eller rör det sig i själva verket om ett mord?
Inte heller underlättas kommissariens arbete av att det finns krafter i hans egen grupp som är ute efter att förråda honom. Hur långt är de egentligen beredda att gå för att få honom på fall? Det här är ett fall som tvingar kommissarie Gamache att möta sina inre demoner i lika hög grad som de i den tillsynes så fridfulla lilla byn, där relationer kan visa sig vara mycket farligare än de verkar vara.
Antal Sidor: 472
Utgiven: 2013
Utgiven: 2013
Recension
Det här är tredje boken jag läser av författaren och jag tycker att hon växer för varje bok.
Jag kom på mig själv att tycka att den är boken och samhället (med dess omgivningar och invånare) påminde mig om Morden i Midsomer.. Hög mysfaktor och inte alltför obehagligt!
Jag var inte speciellt förtjust i första boken, men som jag nämnde, författaren har vuxit sedan dess och en massa saker fick man uppklarade för sig i den här boken och helt plötsligt blev allting tydligt.
Det här är tredje boken jag läser av författaren och jag tycker att hon växer för varje bok.
Jag kom på mig själv att tycka att den är boken och samhället (med dess omgivningar och invånare) påminde mig om Morden i Midsomer.. Hög mysfaktor och inte alltför obehagligt!
Jag var inte speciellt förtjust i första boken, men som jag nämnde, författaren har vuxit sedan dess och en massa saker fick man uppklarade för sig i den här boken och helt plötsligt blev allting tydligt.
Jag gillar Gamache och hans arbetssätt, han verkar verkligen bry sig om mordoffrena. Ser verkligen fram emot nästa bok av författaren.
Betyg
Kommentarer
Trackback